Bank- och sms-bedrägerier (smishing)

Så fungerar ett falskt bankmeddelande

Meddelandet ser ut att komma från din egen bank (S-Banken, OP, Nordea, Danske och andra). Det försöker skapa brådska och rädsla så att du klickar på länken utan att tänka efter.

• Meddelandet berättar till exempel om en misstänkt betalning, ett spärrat konto eller en återbetalning som ska bekräftas.
• Meddelandet innehåller en länk som leder till en äkta men förfalskad inloggningssida.
• De nätbankskoder som du anger på sidan hamnar direkt hos brottslingarna.
• Bedragarna kan ringa upp efteråt i bankens namn och be om mer uppgifter.

Så känner du igen ett falskt meddelande

• Meddelandet innehåller brådska eller ett hot ("agera genast", "kontot stängs").
• Meddelandet innehåller en länk där du ombeds logga in eller bekräfta uppgifter.
• Webbadressen är inte din banks officiella adress utan liknar den i något förändrad form.
• Meddelandet hamnar i samma tråd som äkta bankmeddelanden, vilket ändå inte garanterar att det är äkta.

Vad banken aldrig gör

Kom ihåg dessa grundregler, så känner du lättare igen ett bedrägeri.

• Banken ber aldrig om nätbankskoder eller hela kodlistan via textmeddelande, e-post eller en länk.
• Banken ber dig aldrig flytta pengar till ett "säkert konto".
• Banken pressar dig inte att agera inom några sekunder.
• Logga alltid in i banken själv genom att skriva adressen i webbläsaren eller använda bankens officiella app.

Vad du ska göra om du misstänker eller blir lurad

• Kontakta din bank genast om du har lämnat ut dina betal- eller bankuppgifter eller förlorat pengar. Snabba åtgärder kan stoppa betalningen.
• Gör en brottsanmälan till polisen på poliisi.fi om du har förlorat pengar.
• Anmäl misstänkta meddelanden, samtal eller webbplatser till Cybersäkerhetscentret.
• Brottsofferjouren hjälper och ger råd till offer på numret 116 006.